Jag som vaknade pigg och utvilad, nu är det över 14 dagar som jag sovit på nätterna, det är verkligen medicin mot mycket, att få sova. Det var ännu en hälsning Karl-Erik hade till mig, han ville att jag skulle sova, och han lovade att vaka och sitta vid min sängkant!
Vi hade en grej, morfar och jag, under den månaden vi bodde tillsammans. Varje kväll, vid 22 tiden, var det jag, som satt vid hans sängkant, bara höll hans hand, han klappade min kind, vi kramades godnatt! ♥
Alle fall, upp i morse, på med träningskläder och ut på promenad. Stopp. Mina ben är mina främsta fiender, högerbenet, de första 2 kilometerna hade jag krampkänningar kanske 15 ggr, jag vet inte, kändes som hela tiden, och det kändes som jag inte tog mig framåt, tungt och ont, men vid tre kilometer släppte det, då fick jag upp en rejäl fart, svetten kom och jag kände mig stark, precis sådär jag vill känna, men när räknaren slår om till 5 km, bara hugger det till i min högra lunga! Alltså, lagen om alltings jävlighet! Förbannar min kropp! Är så trött på den! Vill inte vara med mer!
Fick ringa återbud till finaste vännen jag var bjuden till ikväll, jag hade behövt tjejhäng, fest och skratt!
Ja, ja, vad är väl en bal på slottet....
Ingen vettig skit på tv:n heller, får bli Morden i Midsomer, funkar ju alltid, älskar den engelska landsbygden så ja, ja...
Ni hör hur gnällig jag är idag va? Och nu tänker ni: Idag??
Men tack mina kära, fina bloggläsare, min tappra lilla skara, som står ut med mig i vått och torrt! Både bland pina och pioner!
Ni får ha en jätteskön Lördagskväll!
Kramar Ann-Sofie
Och ps, har man inga rosa pioner att hämta in från sin trädgård längre, så går det minst lika bra att köpa sig några! ♥ Jamen..., så är det inte ett litet leende här ändå?!
6 kommentarer:
Mysigt med pioner, plockade eller köpta, spelar ingen roll. Du, det är ju din blogg så du får ju "gnälla" hur mycket du vill. Och för den delen så "gnäller" du så man sitter och ler lite, samtidigt som man tycker synd om dig. Puss och kram ♥
Så bra Mammi, och nånstans så spelar det ju ingen roll om livet skaver lite, är det inte det ena så hade det nog vart det andra, precis som livet är tänkt att vara!
Keep calm and carry on! :)
♥
Fining!.. <3
Du är Anna-Lena! Älskar dig, gillar inte avståndet oss emellan! :(
❤❤❤
Åh så klokt din mamma beskriver der, det ÄR verkligen precis så det är.
Hur jobbigt du än har det så beskriver du det så man inte kan låta bli att fnissa samtidigt som man läser, även om man läser det urjobbiga mellan raderna.
Jag har ALDRIG någonsin upplevt att du gnällt gumman, och hade du gjort det, så hade det banne mig varit med ALL rätt :-)
Du ÄR helt fantastisk och en kämpe utan dess like <3
Det ska bli såååå ROLIGT att få umgås ett dygn om några veckor, vi längtar massor !
(Räkningen betaldes igår minsann ;) så nu är allt klart !)
Jag tror förresten våran stuga hette Högenäs, kan det stämma tros?
Massa KRAMAR <3<3<3
Åh men finaste Jessica, du skulle bara veta hur ofta jag tänker vilken lyckost jag är som fått en vän som du! ♥
Tack för dina som vanligt varma och stärkande ord! Jag försöker absolut se annat positivt i livet som kan bära mig, när inte mina knä och leder vill det, skönt att höra det också kan lysa igenom :)
Ja det stämmer Högenäs, hihi, då har vi exakt tre meter till varandra :)))
Jag längtar också massor, vad vi kommer prata, fnissa och vina ;)
Otroligt tacksam!! ♥
Och massa kramar tillbaka! ♥
Skicka en kommentar