När jag var liten hade alla äldre, eller i alle fall flera av dom, gungstolar, men vi barn fick aldrig använda dom!? Vad är det med gungstolarnas bara stå stilla tänk? Var de dyra? Var det status att ha en stående i varje hem eller fick vi inte använda dom för man kunde välta över? Jag vet inte..., men alle fall så har jag alltid velat ha en, men det har jag inte, däremot gjorde jag en gungstol en gång, en liten en, av träklädnypor! Den blev jättefin och jag var himla stolt över den, plus att jag gjorde den i sällskap med en fantastisk person som betyder så mycket för mig, på många vis, hon är nog 40 år äldre än mig, men en av få vänner jag kan fnissa så gott med och en av få jag pratar med om allt mellan himmel och jord!
Lite komiskt är att hon också äger en gungstol som man inte får sitta i, haha..!
Alle fall, vad jag tänkte komma fram till med detta konstiga inlägg var, att ibland kan de minsta lilla träbitarna vara bland det svåraste att slänga! Rensar källare och garderober i huset och hur effektiv jag än vill vara så stoppar ju hela tiden alla dessa nostalgiska sakerna upp mig, som speciella foton, bäbiskläder och tex en sönderfallen gammal gungstol, av klädnypor, i trä, som väcker de bästa minnena!
Ingen lätt uppgift för en sentimental person som mig, att rensa och kasta, tur jag har ett stort hjärta att samla allting i! ❤
Kramar Ann-Sofie
1 kommentar:
Du hade behövt en större lägenhet ;)
Skicka en kommentar