Äntligen, jag står upp...jag däckade totalt i tisdagskväll, hade fruktansvärd migrän, frossa (kände mig febrig ) och bara grät, grät och grät...tårarna rann hejdlöst och jag gick o la mig med typ dödsångest...att, jaha, jag skulle visst bara få bli 32, det var ju inte schysst...he he...sen låg jag med migrän och feber hela dan igår och klev upp till Grey´s, och idag är jag heeeelt okej, jag står upp, på lagom skakiga ben...men jag är på banan igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar