Tjutfärdig idag, så otroligt less på mitt jobb, ifrågasätter varför jag håller på, varför jag ens jobbar övertid, utan betalt, när det ändå aldrig uppskattas eller värre, bara krävs ännu mer. Idag måste jag fundera på om det verkligen är värt det i slutändan. Ledsen bara! Jag är van, på all kritik, allt för van om ni frågar mig, men det finns en gräns även här, nu gäller det bara att ganska skarpt visa var den går!
Behövlig lunch nu, att få stanna upp en stund, hitta andningen igen och orka fortsätta!
Ann-Sofie
10 kommentarer:
Säg upp dig och läs till präst!!
Stå på dig och låt dem inte köra med dig!
Styrkekramar Anette <3
Håller med föregående talare!!
Mvh
Folk är allmänt dåliga på att ge positiv feedback - alltid lättare att prata om saker som fungerar sämre. Om man inte säger ifrån kommer det alltid krävas lite mer, å mer... Man måste få känna sig nöjd me sig själv.
Tack för att ni tycker jag ska läsa till präst, så fin komplimang att få, bara mysigt att höra, även om det inte blir så!
Nu när stormen lagt sig och jag fått lite perspektiv på saken så slutar det nog bra, det här med :))
Kram!
Tack T, vi får boka in ett "studiebesök" hos varandra ;)
Kram!
Välj ett jobb du älskar och du kommer aldrig att behöva jobba en dag i hela ditt liv.
K
Fint, fin tanke! Det måste vara skönt att ha det så!
Man brukar ju säga att det finns bara en sak som gör en dröm omöjlig att uppnå , rädslan att misslyckas.
/K
Leder till ännu mer tankar nu :) Känner ingen rädsla alls i att misslyckas, då kanske inte drömmen om en förändring är tillräckligt stor eller innerlig..?!
Men gott att röra om och ifrågasätta sig/val/livet. Lett till att jag alle fall skickat iväg mitt första CV någonsin...
Eller kanske mognaden som tagit bort fruktan. Va skoj :) Lycka till.
/K
Skicka en kommentar