Lägga pussel...

Dessa barnfria helger, redan rastlös, jag vet bara inte vad jag ska göra. Efter att varit med Maja heeeeela tiden året runt, vi har våra rutiner, vårt skratt, tiden flyger fram. Helgen har knappt börjat men redan känner jag mig ensam och övergiven! Vilket är en väldig konstig känsla för mig som aldrig känt så tidigare, det har bara hänt så mycket på sista tiden och jag vet inte vad det blev kvar av mig..., spillror..., känner mig som ett utspritt pussel, kanske helt enkelt skulle ta helgen till att lägga ihop de bitarna!

Men solen skiner, och skriker på mig att promenera! En spark i baken skulle sitta fint!
Ni alla underbara människor som tar er tid, kikar in här, och står ut med mitt gnäll just nu, ni är så fina och jag önskar er en härlig helg!
Kramar Ann-Sofie