![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVyixZQ0Oo3v5jBcyhxopkxliUToRqxHW5gN-UbnhFHhizG9lc1zXemSZqUJfG_YBk9Z8F4ItYFasxFaYMd2XusNfwdOo9kYDIKQdfcFYGnVqOFmjN7OVEKyl9lmQtGLlyl2gH3c16NW-X/s400/Maja+Mexx+001.jpg)
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd0QcrZSN8H5p0fdDD68V-x4qFO2MO6tuIDLoX8IHUbMvPixj9DrdNFW-S0F_rAw-wgXdgUvg_HsaVQBZ0zYgK5T7sQGtVQzIe_79OjzaA1tpKaJ5qqmBDohFXWxfsPZVq6Vw65ca5NuIm/s400/Jag+o+Maja+2006.jpg)
Tänk om jag hade haft en blogg när Maja var liten....snyft på det! Vilken energi jag hade bjudit er på, skratt och lycka!!! Jag var så levande då, våra dagar var så snuskigt berikande och inlindade i ett rosa skimmer...♥♥ Jag har tusen bilder på våra underbara år, det finns inte ett kort från den tiden då vi inte ler med hela ansiktet och ögonen glittrar på oss eller så gapskrattar vi. Jag var en väldigt välsignad småbarns Mamma. Jag älskade barnkladd och tidiga mornar, trotsåldrar, snoriga näsor och vällingflaskor, nappar och badbalja, ta hand om, blöjbyten, testande gränser, leka, lyssna, sjunga, alla underbara promenader med barnvagn, lära, bli lärd, älskade både det invecklade och utveklande... ! Maja var så lillgammal i sitt sätt att vara, i sitt sätt att prata, kanske berodde det på att vi var ensamma, hon och jag, hon var ju min sambo liksom, hon var den som fick min klagan över mensvärk, den som jag klurade med hur vi skulle ha råd med räkningar och andra diskussioner, ja...ni vet! Jag önskar jag hade hälften av kraft och jävlaranamma som jag hade då..., då jag packade bilen full, drog till Öland för att bo en vecka med Maja, bara vi, mitt ute på Högenäs Orde, i en stuga
in the middle of nowhere..., skulle liksom A L D R I G göra nu....knappt med Peter vid min sida, som det spökar i den där kåken, haha...!
Men där var vi som klarade allt....osv, osv. Nu sitter jag här som en hönsig, jag vet inte vad...! Känner mig som en gammal trasa...! Och just idag, när jag känner mig som gråast och går med stormsteg mot min 35:te födelsedag, så fann jag det....Mitt första helgrå hårstrå, hårt, långt, och riktigt grått var det :( Och jag som inte kan tona mitt hår pga allergi....så ännu mer grå är liksom bara att vänta....*pust*
Jag fixar inte att vara skolmamma, eller det gör jag ju, det måste jag ju...men det är det värsta jag vet...! Elaka ungar och elaka ord, bara elakheter och tråkigheter...vart tog glädjen vägen... Bara sitta med läxor, kommutativa lagen,
plutifikationer, landskap och böcker med minnen som ger mig kalla kårar...!
Vi är så himla duktiga Maja och jag, hon vill inte, jag vill inte, men vi fixar det, med stolthet fixar vi!!! Nu kanske det bara låter som vi är lata... "vill inte"... men så är det ju inte...!
Men när man har ett barn med behov så tar det på krafterna, det är just SÅ jag inte vill ha det, ett barn med behov kan jag ha, det är bara berikande, men behov kräver extra stöd-i-skolan...!!
Jag vill ju bara kunna finnas för Maja, inte behöva se henne bryta ihop och storgråta över ett jävla mattetal!!!! Det ÄR inte min uppgift!!! Om hon inte kan minus, ska hon verkligen ha läxa i det då??? Jag tycker hon ska LÄRA PÅ SKOLAN, sedan kan jag repetera, stötta och sitta med henne!! JAG är ingen lärare! Det är tufft nu!
Jag har sagt det förr, men det är ord som alltid finns inom mig, kan man vrida klockan tillbaka...!!
Ann-Sofie